VARNING
■
Spnn alltid fast skerhetsbltet fre all krning - ven i stadstrafik! Detta gller
ven passagerare i bakstet - skaderisk!
■
ven gravida kvinnor mste alltid anvnda skerhetsbltet. Endast d garanteras
bsta skydd fr det ofdda barnet » Sidan 11.
■
Maximal skyddsverkan med skerhetsbltet uppns endast med korrekt
sittstllning » sidan 7, Rtt och sker sittstllning.
■
Framstolarnas ryggstd fr inte lutas fr lngt bakt eftersom skerhetsbltet d
frlorar sin skyddsverkan.
VARNING
Anvisningar fr korrekt placering av bltesremmen
■
Observera alltid korrekt placering av sjlva skerhetsbltet. Feldraget sker-
hetsblte kan leda till skador till och med vid en ltt olycka.
■
Ett fr lst sittande skerhetsblte kan leda till skador, eftersom kroppen vid
en olycka p grund av rrelseenergin kan rra sig lngre framt och drmed brom-
sas upp hftigt av bltet.
■
Bltesbandet fr inte g ver hrda eller brckliga freml (t ex kulspetspennor,
nyckelknippor osv.). De hr fremlen kan orsaka skador.
VARNING
Anvisningar fr hantering av skerhetsblten
■
Bltesbandet fr inte klmmas, vridas eller skava ver skarpa kanter.
■
Se upp s att inte skerhetsbltet klms nr drren stngs.
VARNING
Anvisningar fr korrekt anvndning av skerhetsblten
■
Tv personer (ven barn) fr aldrig fastspnnas med ett skerhetsblte, sker-
hetsbltet fr heller inte lggas ver ett barn som sitter i knt p passageraren.
■
Lstungan fr endast anbringas i den lsdel som hr till respektive sittplats.
Fel anvndning av skerhetsbltet pverkar skyddsverkan och skaderisken kar.
■
Lstungans infringshl fr inte tppas igen eftersom lstungan d inte kan lsa.
■
Mnga kldskikt och lst sittande plagg (t.ex. verrock ver kavaj) pverkar en
korrekt sittstllning och skerhetsbltets funktion.
■
Anvndning av klmmor eller andra freml fr att stlla in skerhetsbltena (t.ex.
frkorta bandet fr korta personer) r frbjudet.
■
Trepunktsskerhetsblten i bakstet kan endast uppfylla sin funktion or-
dentligt om ryggstden r riktigt sprrade » sidan 52, Bakstesryggstd.
VARNING
Anvisningar fr sktsel av skerhetsblten
■
Bltesbandet ska hllas rent. Smutsiga bltesband kan pverka den automa-
tiska bltesupprullarens funktion » sidan 91, Skerhetsblten.
■
Skerhetsbltena fr inte demonteras eller frndras p ngot stt och vis. Frsk
inte sjlv utfra reparationer p skerhetsbltena.
■
Kontrollera tillstndet p skerhetsbltet regelbundet. Blten med konstatera-
de skador p vven, infstningarna, upprullningsautomatiken eller lsdelarna
ska bytas av en fackverkstad.
■
Skadade skerhetsblten, vilka anvnts under en olycka och drmed strckts,
mste bytas - helst av en fackverkstad. Dessutom ska skerhetsbltets infst-
ningar kontrolleras.
Observera
Vid anvndning av skerhetsbltet, fljd de nationella rttsliga bestmmelserna.
Den fysikaliska principen fr en frontalkollision
Bild 4 Ej fastspnd frare/Ej fastspnd passagerare i bakstet
Läs och beakta först på sidan 10.
S snart fordonet r i rrelse uppstr en rrelseenergi, s kallad kinetisk energi, svl i
fordonet som i de kande.
Storleken p den kinetiska energin beror till strsta delen p fordonets hastighet
och p vikten av fordonet och de kande. Vid kande hastighet och tilltagande
vikt mste mer energi reduceras i hndelse av en olycka.
Fordonets hastighet r dock den mest betydande faktorn. Nr till exempel has-
tigheten frdubblas frn 25km/h till 50km/h, fyrfaldigas rrelseenergin.
10
Skerhet