När varmvattenberedaren skall användas bör gasol-
pannan startas ca 20 minuter i förväg, och gå på max
panntemperatur för att få ut maximalt med varmvatten.
Om elpatron används istället för gas tar uppvärmnings-
tiden längre tid.
Spola alltid igenom beredaren innan den används, spe-
ciellt efter längre stillestånd.
OBS! Trots att varmvattenberedaren är frost skyddad,
skall alltid färskvattnet i beredaren tappas ut när det
är risk för frost och vagnen inte används
Gör så här vid avtappning:
Töm färskvattentanken. Öppna avtappningskranen på
vattenledningen (fig 6 b), samt luftskruven (fig 6 c) på
beredaren och töm ut vattnet som står i beredaren. Om
av tappningskran saknas, lossa istället slangen från nip-
peln på beredaren. Låt det stå såhär tills vagnen skall
användas igen.
Om vagnen är utrustad med tryckstyrd pump skall den
vara tillslagen. Töm färskvattentanken. Öppna vatten-
kranarna och låta dom stå så tills endast luft kommer.
Stäng av pumpen. Öppna avtappningskranen på vatten-
ledningen (fig 6 b), samt luftskruven (fig 6 c) på bereda-
ren. Låt det stå såhär tills vagnen skall användas igen.
5:0 Skötsel av värmesystemet
Kontrollera regelbundet värmesystemets vätskenivå i
pannans expansionskärl. Nivån skall ligga ca. 1 cm över
min-strecket vid kall panna.
Systemet skall vara fyllt med en 40%-ig glykolblandning
av samma typ som används i bilmotorer (ej diesel). Om
värmeanlägg ningen utsätts för lägre temperaturer än
- 25 °C skall glykolhalten höjas, dock ej över 50%.
Glykolhalten bör kontrolleras innan ny vätska fylls på.
Detta för att förhindra för hög koncentration av glykol i
vätskeblandningen.
Glykolblandningen bör bytas vartannat år, då egenska-
perna som t.ex. korrosions skydd försämras.
Låt aldrig värmesystemet stå tomt på glykolvätska.
Om vätskenivån i expansionskärlet sjunker annat än ren
avdunstning, kontrollera alla skarvar, avtappningskran
och luftskruvar så de inte läcker. Har glykolvatten läckt
ut, skölj med vatten och torka upp.
Kontrollera även regelbundet gasolsystemet så att
kopplingar och slangar är täta. Ga solslangar bör bytas
vartannat år då de torkar ut och spricker, med eventuella
läckage som följd.
Påfyllning av vätska:
Se till att vagnen står vågrätt före påfyllning, så att inga
luftfickor kan bildas. Kontrollera att luftskruvar och av-
tappningskran är stängda. Tag bort den övre frontplåten
(se fig 7) drag den uppåt, nederkanten utåt och sedan
nedåt. Lossa pumpens mutter och lyft upp pumpen. Häll
på glykolblandningen sakta i expansionskärlet.
OBS! Sprit får ej användas som frostskyddsmedel.
Kylarcement får ej blandas i systemet.
5:1 Luftning av systemet
Vid fyllning av systemet kan luftfickor bildas, beroende
på hur rörsystemet installerats. Ett bra kännetecken på
att det är luft i systemet är när värmen bara går ut någon
meter i rören från pannan, trots att cirkulationspumpen
är igång.
Lufta såhär:
Pannan skall vara igång och cirkulationspumpen från-
slagen. Börja med att öppna luftskruvarna (se i vagnens
instruktionsbok var dom är placerade). Låt dom vara
öppna tills vatten kommer ut ur pipen. Starta cirkula-
tionspumpen och låt den gå en stund. Känn efter om rör
och radiatorer blir varma runtom i vagnen.
Är det svårt att få ut luften ur systemet, kan man
förfara på följande sätt:
Stanna cirkulationspumpen. Veva ner stödhjulet så långt
det går, så att vagnen lutar framåt (se fig 8). Låt den stå
så i några minuter så att luften hinner vandra uppåt i sys-
temet. Öppna luftskruven på högsta punkten och håll den
öppen tills all luft kommit ut. Veva sedan upp stödhjulet
till maxläge och förfar på samma sätt i detta läge (se fig
9). Ställ vagnen vågrätt och starta cirkula tionspumpen.
När utgående rör och returrör är nästan lika varma är
systemet fritt från luft. Vid luftning av husbil eller bog-
gievagn är det lättast att stå på lutande underlag eller
hissa upp med domkraft.
Vid nypåfyllt system kan det bildas små luftbubblor i
expansionskärlet. Stanna cirkula tionspumpen några
sekunder så brukar dom försvinna.
Fig 8-9 A. Luftskruv B. Luft
6:0 Värt att veta om gasol
Gasol är en petroleumprodukt som officiellt kallas “kon-
denserad petroleumgas”. Den består främst av gaserna
propan och butan. Propan har fördelen att den förgasas
ner till -40 °C medan butan fungerar dåligt under 10 °C.
Därför används nästan uteslutande propan som gas.
I flaskan finns gasolen både i vätskeform och gasform.
När flaskan fylls så omvandlas gasen till vätskeform av
kompressionen. När sedan flaskventilen öppnas, om-
vandlas gasolvätskan till gas igen.
När gasolen brinner avges endast koldioxid (CO
2
) och
vatte nånga, precis som i vår egen utandningsluft. För att
förbränningen skall bli fullständig fordras god lufttillförsel.
Gasol är mycket miljövänlig och sotar inte vid fullständig
förbränning. Den kan förvaras i flaska i obegränsad tid,
utan att kvaliten försämras.
Gasolen är helt fri från giftiga ämnen. Däremot kan in-
andning av koncentrerad gas ge en viss narkosverkan,
andningsnöd och kvävningssymptom. Symptomerna för-
svinner snabbt om man inandas vanlig luft eller syrgas.
Risken med gas är att utläckande gas antänds, med
en explosion som följd. Eftersom gasolen är giftfri har
svavelföroreningar tillsatts som ger en tydlig och frän lukt
redan då gaskoncentrationen är så låg som en femtedel
av den undre explosionsgränsen.
Gasolbrännaren arbetar som regel med lägre tryck än
det i flaskan. Det vanligaste trycket är lågtryck (max 5
kPa) som man får genom att låta gasolen passera ge-
nom en reduce ringsventil. Apparater som arbetar med
lågtryck är som regel tystare än apparater som har ett
högre arbetstryck.
SE DK NO