SVENSKAsv
50
friktion pga. för smal sågspalt samt får sågklingan
att nypa och kasta.
f) Dra åt sågdjups- och snedsågningsinställ-
ningarna innan du sågar. Om inställningarna
ändras vid sågning kan sågklingan nypa och kasta.
4.3 Undre klingskyddets funktion
a) Kontrollera om den undre skyddshuven
stänger som den ska innan du använder
maskinen. Använd aldrig sågen om den nedre
skyddskåpan är trög eller om den inte stängs.
Kläm eller bind aldrig fast det undre klings-
kyddet i öppet läge. Om du tappar sågen i golvet,
så kan det undre klingskyddet bli böjt. Öppna
klingskyddet med spakenoch kontrollera att det kan
röra sig fritt och varken går emot sågklingan eller
andra delar i någon sågvinkel.
b) Funktionsprova fjädern till det undre klings-
kyddet. Gå igenom sågen före användning om
klingskyddet och fjädern inte fungerar som de
ska. Skadade delar, klibbiga avlagringar eller
spånavsättning kan göra det undre klingskyddet
trögt.
c) Öppna bara det undre klingskyddet för hand
vid specialsågning, t.ex insticks- och snedsåg-
ning. Öppna klingskyddet med spaken (9)
släpp det när sågklingan tar i arbetsstycket. Vid
all annan sågning fungerar klingskyddet automa-
tiskt.
d) Se till så att klingskyddet täcker sågklingan,
om du lägger ifrån dig sågen på arbetsbänken
eller golvet. En oskyddad sågklinga som fortfa-
rande är i rörelse kastar sågen mot sågriktningen
och sågar i det som kommer i vägen. Tänk på
sågens eftergångstid.
g) Var extra försiktig när du instickssågar i
befintliga väggar eller andra ställen där du inte
kan se vad som finns bakom. Sågklingan kan
fastna i dolda föremål när du instickssågar och ge
kast.
4.4 Ytterligare säkerhetsanvisningar för alla
såga med kil
Spaltkilens funktion
g) Använd ett sågblad som passar för klyvkilen.
För att klyvkilen skall få god effekt måste sågbladets
stamblad vara tunnare än klyvkilen och
tandbredden större än grovleken på klyvkilen.
b) Justera kilen så som beskrivet i denna
bruksanvisning. Felaktigt avstånd, position och
riktning kan leda till att klyvkilen inte förhindrar kast
effektivt.
c) Använd alltid kilen utom vid instickssågning.
Montera kilen igen efter instickssågning. Kilen
påverkar instickssågningar och kan ge kast.
d) För att klyvkilen ska vara effektiv måste den
befinna sig i sågspalten. Vid kortare snitt kan
klyvkilen inte förhindra kast.
e) Använd inte sågen om klyvkilen är böjd. Även
en liten skada kan göra stängningen av
skyddskåpan långsammare.
4.5 Övriga säkerhetsanvisningar
Använd aldrig slipskivor.
Dra alltid ur kontakten före inställning eller under-
håll.
Ta aldrig i roterande delar! Spån och liknande får
endast avlägsnas när maskinen är avstängd.
Använd hörselskydd.
Använd skyddsglasögon.
Tryck inte på spindellåsningen förrän motorn
stannat.
Bromsa inte sågklingan genom att trycka från sidan.
Det rörliga klingskyddet får inte klämmas fast i tillba-
kadraget läge.
Det rörliga klingskyddet ska kunna röra sig fritt och
lätt av sig självt samt återgå exakt till sitt ändläge.
Sågar du i material som dammar mycket, måste du
rengöra maskinen med jämna mellanrum. Skydden
ska alltid fungera som de ska (t.ex. det rörliga
klingskyddet).
Du får inte bearbeta material som avger hälsovåd-
liga partiklar eller ångor (t.ex. asbestdamm).
Kontrollera att det inte finns främmande föremål i
arbetsstycket. Se till så att du inte sågar i spik och
liknande när du jobbar.
Slå av motorn direkt om sågklingan nyper.
Försök aldrig såga i extremt små arbetsstycken.
Arbetsstycket ska sitta fast ordentligt så att det inte
glider när du jobbar.
Använd sågblad som passar till materialet du ska
såga i.
Rengör sågklingan om det fastnat harts- eller
limrester på. Smutsiga sågklingor ger större frik-
tion, kan nypa och ökar risken för kast.
Försök att inte överhetta tandningen. Försök
att undvika att materialet smälter när du sågar
i plast. Använd sågblad som passar till materialet
du ska såga i.
Minska belastning genom damm:
VARNING - Vissa typer av damm som
genereras vid sandpappersslipning, slipning,
borrning och andra arbeten innehåller kemikalier
som kan orsaka cancer, fosterskador eller andra
fortplantningsstörningar. Till dessa kemikalier hör
bland annat följande:
- Bly av blyhaltig färg.
- Mineraliskt damm i murstenar, cement och andra
murmaterial.
- Arsenik och krom i kemiskt behandlat trä.
Den risk som du utsätts för beror på hur ofta du
genomför denna typ av arbeten. För att minska
belastningen genom dessa kemikalier: Arbeta i ett
ordentligt ventilerat område och använd godkänd
skyddsutrustning, t.ex. dammask som utvecklats
speciellt för filtrering av mikroskopiska partiklar.
Detta gäller även för damm från andra material, t.ex.
vissa trätyper (som ek- eller bokdamm), metaller,